I lördags hade vi ett hejdundrande kalas! Farfar Kurt fyllde 91, svärfar Sluggo ... hmm.. (vet inte riktigt i skrivande stund hur mycket han fyllde... pinsamt) och älskade sambon 34 år.
Långbord dukades höstfint, laxsida i ugn med kokt potatis och broccolisås, två tårtor, varav en var från ett rawfoodrecept. Ja, och så förrättsbruscetta. Allt som allt var vi 15 personer! Funkade utmärkt i vårt stora rum med lite inlånade bord och stolar!
Så kom då den underbara, ofattbara dag då jag fick min tjänstledighetsansökan BEVILJAD!! I tisdags närmare bestämt! 8 oktober. Vilken lättnad, och sorg, och konstig känsla.. Men mest alldeles, alldeles underbart! Efter 10 år i Aspenkyrkan får jag äntligen ta en paus. Behöver inte fundera på konfirmander, dop-pastoraler, visitationer, gudstjänster eller barnrytmikträffar.. Hjälp va skönt! Jag ska gå till ett jobb, göra det bra och åka hem för att umgås med mina barn och Nicke, inte jobba helger eller kvällar mer än med gospelkören som jag ska behålla på timmar.
Ljuvligt!
Som om inte detta var nog för en vanlig tisdag.. den 8 oktober, så råkar min prins och sambo fria på instagram.. totalt spontant och med lite hjälp av Inger.. :-) Bollen var upplagd och han tog tillfället i akt.. kan man säga och jag svarade självklart ett rungande JA! :-) Ett sant 2000-tals frieri!
Finaste, finaste Nicke! Jag älskar dej i evighet. punkt.
Och hösten.. ja den är vackrare än någonsin. Får aldrig nog!! Tar kort hela tiden på alla träd som kommer i min väg.. och det är rätt många..
Jag tar dessutom med mej hösten in.. Det här är min bästa årstid!
Idag har jag varit på en oerhört vacker och sorglig begravning. En man som borde levt väldigt många år till. En man med ett av dom varmare hjärtan jag känt till. På eftermiddagens barnkörövning tände vi ljus och sjöng så det hördes ända upp till himlen.
I morgon ska jag åka på mitt kanske sista konfaläger.. undrar hur många det har blivit under åren..
Det blir skönt att komma hem på söndag. Kan man säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar