Sen hivar hon upp världens finaste halsband som hon gjort i slöjden.
Rörd till tårar försöker jag krångla på mig dyrgripen över halsduk, täckjacka och axelväska.
SÅ FIN! Jag kommer att ha på mig det varje dag!
17 30 var det viktigt möte på lokala puben.. nu är jag lättad. Inget är klart men mottagandet var positivt så nu kan jag nog både sova och äta hoppas jag..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar