Inga omskrivningar eller försköningar.
Bara rakt ut i världen. Mina känslor och upplevelser.
Som i en dröm fortsätter jag att gå. Mitt mantra är att fortsätta andas.
Jag. En mamma. Utan en mamma.
Får det inte att gå ihop men blir påmind av äldsta dottern att livet fortsätter.
På min kudde när jag ska sova ligger en skatt.
Att fortsätta andas blir mitt mantra och med dej älskade barn, går det lite lättare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar